GUSTAF HÄGG (1867-1925)
Prélude ur Quatre Morceaux Op.12 (publ. 1895)
JOSEPH JONGEN (1873-1953)
Chant de Mai Op.53:1 (1917)
ÅKE KULLNES (1910-1981)
O, vad världen nu är skön – Partita över ett tema av W A Mozart
Tema – Pastorale – Hymnus sollennis hymene
JOSEF RHEINBERGER (1839-1901)
Pastorale ur Orgelsonat Nr.12 Op.154 (1889)
OTTO OLSSON (1879-1964)
Pingst. Kom Helge Ande, Herre Gud! Op.36:10 (1908)
YNGVE SIRÉN (1928-1999)
Intrada Trinitatis (1980)
JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750)Fuga, Ess-Dur BWV552
Programkommentar.
Vi har i den gångna helgen firat Pingst och imorgon infaller Heliga trefaldighets dag. Kanske är vi i den försommartid som omramas av häggens och syrenens blomningar. Det sägs ha varit en tid då annars ständigt arbetande hantverkare unnade sig ledighet.
För en tid sedan fanns ett inlägg på domkyrkans Facebooksida om att orgeln invigdes för 128 år sedan. Till avsyningen hade några av landets främsta organister inkallats, bland andra Gustaf Hägg, organist i S:ta Clara kyrka, som även höll konsert kl. 18 samma dag, den 8 mars 1898. Vad Hägg spelade då vet jag inte men eftersom Prélude gavs ut 1895 skulle det ju kunna ha varit det.
Yngve Sirén var domkyrkoorganist i Karlstad. Till Karlstads domkyrkas 250-årsjubileum komponerade han Intrada Trinitatis som bygger på gammalkyrkligt introitus för Heliga trefaldighets dag.
Mellan Hägg och Sirén följer tre naturlyriska stycken. Jongens majsång och Rheinbergers pastoral frammanar bilder av lantlig idyll och fridfullhet precis som begreppet pastoral inom konst, musik och litteratur på ett romantiskt vis vill beskriva. Även i Kullnes Mozartvariationer finns en pastoral men också en högtidlig bröllopshymn. Kullnes var organist i Nyköping. I psalmboken finns två av honom komponerade koralmelodier, 523 och 625.
Melodin som Otto Olsson använder i sin orgelkoral är en medeltida processionshymn. Till den sjungs sedan 1524 en text av Martin Luther. I vår nuvarande psalmbok har den nr 51.
Bach står förstås i en klass för sig och kan inte inordnas varken mellan naturens blomningstider eller andra kompositörer. Delarna i trippelfugan i Ess-Dur sägs stå för treenigheten Fadern, Sonen och Anden. Faderstemat finns med även i de båda andra fugorna och kombineras med deras respektive teman. Bachkännaren, orgelexperten, missionären, läkaren, fredspristagaren med mycket mera Albert Schweitzer må citeras: ”den första fugan är lugn och majestätisk, buren av en absolut likformig rörelse; i den andra uppträder temat beslöjat och blir märkbart i sin rätta form blott ibland, som om skulle därmed antydas att det gudomliga tagit jordisk gestalt; till sist i tredje fugan drar det fram i en storm av sextondelar, som om pingstdagens häftiga väder före ned från himmelen”.